Sidor

söndag 21 september 2014

Veckans historiska film: Vecka 38: 1975: "Salò, eller Sodoms 120 dagar"

1975. Salò, eller Sodoms 120 dagar
Vad är detta? Ökänd och mycket kontroversiell film av Pier Paolo Pasolini om fyra äckliga fascistgubbar som drar med sig en massa tonåringar till sitt slott och utsätter dem för sexuell tortyr.

Varför? Vi hoppades på en fysiskt jobbig film som samtidigt uttryckte något om mänsklig grymhet. Fast Kantorn ville egentligen titta på Tarkovsky.

Balloonfighter: För de som inte har sett Salò, och jag hoppas att det innefattar de flesta människorna i världen, kan en kort beskrivning av filmen vara på plats.

Någonstans i Italien har fyra rika män gift sig med varandras döttrar. De rekryterar fyra unga män som väljs ut efter deras penisstorlek till att vara vakter. Därefter kidnappar de 9 unga kvinnor och 9 unga män som får samsas tillsammans med fyra gamla horor. Och därefter består filmen i princip bara av effektsökande äckelscener. Man kan säga att Salò med råge slår rekord i både nakna kroppar och bajsätande i årets filmprojekt.

Kunde du penetrera denna soppa av avföring och kukar och hitta något korn av substans?

Kantor Wilhelmsson: Till alla som blir nyfikna nu skulle jag vilja säga att Salò... inte alls var så horribel som jag förväntade mig. Filmen borde inte chockera någon som redan sett Game of Thrones. Möjligen är Salò... snäppet äckligare.

Det är intressant med en så pass extrem film, där publikens chock eller avtrubbning blir en del av diskursen. Efter bara 45-50 minuter kunde jag inte känna något annat än "Så nu blir det bajstortyr igen. Håhåjaja". Jag vet inte om det säger något om mig.

Å andra sidan var skådespeleriet riktigt uselt, och effekterna billiga. Sàlo... misslyckas konsekvent med att skapa någon slags konflikt eller ens en känsla av hot. Det är svårt att förstå vad den här filmen vill handla om. I en scen där offren börjar ange varann blir det extra tydligt. Här finns ingen psykologisk trovärdighet, inga människor att bry sig om. Och efter ett tag börjar jag bara zona ut och börja gäspa.

Hur var din reaktion?

Balloonfighter: Jag förutsätter att filmen handlar om Italien under fascisttiden, men det måste finnas bättre sätt att skildra den tiden på. Det är ganska svårt att få gehör för sin poäng och sin kritik när man fyller bildskärmen med en ung naken kvinna som äter bajs med en sked.

Jag håller med dig om att filmens provokationer väldigt snabbt blev tråkiga. Det funkar liksom inte att rada upp sadistiska scener utan att ha någon grund för det. Salò kändes bara så jävla ytlig.

Har du sett eller läst något annat av Pasolini?

Kantor Wilhelmsson: Fascistaspekten var särskilt ytlig - jag tror bara att det var Pasolinis sätt att försöka förankra storyn i något han kände till. Boken som filmen baserar sig på är skriven 1785 och handlar om fransk överklass.

Nej, det här var min första Pasolini och jag kan inte säga att jag imponerades av regin. Tror du att det här materialet hade gjorts bättre av någon annan regissör?

Balloonfighter: Det är klart att filmen hade kunnat göras bättre, men utan att själv ha läst Markis de Sades förlaga så verkar det inte vara mycket till berättelse. de Sade själv beskrev sin bok som "the most impure tale that has ever been told since our world began". Det får det inte att kännas som mindre effektsökande...

Kantor Wilhelmsson: Min fd roomie och ibland gästkommentator på bloggen tog sig i alla fall inte igenom boken, trots idoga försök...

Vi verkar vara eniga här, men jag skulle ändå vilja avsluta med att fråga om det fanns några bra saker med filmen? Viss kred får man väl ge åt ambitionen, även om den är missriktad?

Balloonfighter: Det här verkar gälla både de Sade och Pasolini: det är ju lite kul att någon har försökt undersöka hur långt man kan gå med äckel bara för att se reaktionerna på det.

Men det är det enda jag kan ge filmen.

Balloonfighter: 2
Kantor Wilhelmsson: 2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar